Maras
På söndag morgon när jag tog in Maras hade han skadat sig väldigt illa i ögat ute i hagen.
Veterinären var hit och tittade först på söndag och sen på måndag morgon och kunde då konstatera att det så ganska illa ut och att det var svårt att göra något åt det i stallet. Så vi fick sätta iväg akut till Uleåborg igår där dom hade möjlighet att söva om det skulle behövas. Jag tror inte jag ska gå in på detaljerna om ögat här, vet inte hur unga läsare jag har.
Fick tyvärr inte tag på något resesällskap och det var ju lite knepigt eftersom han ev. skulle sövas och då bli kvar där. Få är ju lediga och kan sätta iväg från en timme till den andra och jag var ju tvungen att få dit Maras så han kunde få hjälp med ögat.
Sen borde jag inte heller gå in på väglagat jag fick köra dit i eftersom jag misstänker att min mamma läser bloggen ;-) Det kändes bra mellan Kalix och Haparanda och jag hann tänka att jag "hade i allafall tur med vädret.." Tji fick jag, inte ens det hade jag tur med. I Finland var det alltså 6 minusgrader OCH REGN!! Jag behöver nog inte skriva mer. Två bil olycker och bilar som stod stilla i princip över allt. Man fick köra rutvärmaren på max för att den inte skulle isa igen totalt. Och det är ju så kul att köra det här fanastiska ljudet som blir varje gång vindrutentorkaren måste över det isiga paritet på rutan, det verkligen skriker och dessutom i kombination av att fläkten går på max. Psykbrytet var nära redan här. Maras var också ganska orolig i transporten, vilket han inte brukar vara.
Fram kom vi och ögat gick att reparera utan narkos (tack och lov!!), fast om ögat blir helt återställt vet vi tyvärr inte än. Han ska ha 4 mediciner 6 gånger per dag under en längre tid och för att underlätta det så sattes en typ av ögonkateter in, Jag kan då ge medicin genom en slang som är fäst vid halsen. Ögon på hästar är ju annars väldigt svåra att få in någon medicin i. Jag hoppas verkligen att det här ska fungera och att han inte lyckas komma åt och klia sig. Förutom dom 4 medicinerna ska han även äta finadyne och det var inte helt lätt att lura i honom heller. Jag hoppas att jag kan hitta någon mat han verkligen älskar och tar bort medicinsmaken, så jag slipper bråka med honom och börja ge direkt i munnen. Tycker nog synd om honom. Nu ska ögat följas upp och det är bara att hoppas att det blir bra. Det här kliandet är ju ett problem, jag hoppas verkligen att det här ska fungera nu.
Han var rejält ner drogad, tur att han stod brett med benen! Men jag är väldigt glad att han slapp sövas.
Men sen började det det mesta jävlas!! Det som ska nämnas till det trevliga och en otrolig lättnad under dagen var att Maria här i från Kalix dök upp med en häst. Skönt att ha någon man känner på plats i ett främmande land och när saker och ting bestämt sig för att jävlas.
Maras som jag normalt lastar helt själv, både in och ut, skulle INTE in i någon transport och var ordentligt uppstressad. Kan ha varit ljudet från travbanan som ligger alldeles bredvid och där det var travtävlingar. Jag vet inte, jag vet däremot att han var väldigt uppstressad och inte skulle in i transporten. Fick tack och lov hjälp och efter en stund kom veternären, som var på väg hem, ut och gav honom nytt lugnande. Så efter många om och men gick han i allafall in.
När Maras väl var inne, tror ni då att bilen startade?? NEEJJJ!! Jag har inte jätte mycket tålamod med hästar som inte går in i transporten men kan upplysa Er om att jag har betydligt mycket mindre tålamod när bilar inte fungerar. Jag hade haft igång lyset i transporten (som jag alltid brukar ha) för att Maras skulle tycka att det var trevligare att gå in, det hjälpte ju inte idag men.. Och även haft på dieselvärmare en stund för att få bort lite is från rutan. Diesel värmaren brukar jag också ha igång den stunden ofta. Men idag skulle det jävlas.
Jag hade dessutom parkerat in Marias bil och transport eftersom dom inte var klar och jag "bara" skulle lasta, så hennes bil kunde vi inte använda som starthjälp. Så vems bil fanns kvar tror ni? Ja men den stackars veterinären som äntligen var på väg hem så klart!!
Fast det hjälpte inte heller. Trots att vi provade ge ström till båda batterierna i våran bil så startade den inte. Behöver knappast säga att jag verkligen var på väg att bryta ihop vid det här laget. Klockan var kring 19-20 på kvällen och jag hade ca 3 timmars färd framför mig. När jag kom fram hoppades jag nästan på narkos till hästen så jag skulle slippa köra hem samma kväll. Jag var nog trött för att köra. Och ännu mer trött när bilfan (ursäkta språket..) inte startade.
Dörren till transporten hade frusit och gick knappt att stänga, till och med startkablarna föll isär i bitar när jag tog fram dom och inte ens bilen startade.
Den andra veterinären kopplades in och började ringa en bilverkstad där vi fick tips och hjälp för att få igång bilen till sist. ALL ELOGE OCH ETT STORT TACK TILL ULEÅBORGS HÄSTKLINIK, VILKET BEMÖTANDE!! Jag har haft turen att ha samma veterinär här hemma i flera år och är inte särskilt lättflörtad när jag måste byta veterinär ;-)
Lyckades till sist ta mig iväg och hann väl köra ca 30 min när jag fick börja stressa upp mig igen. Bränslelampan började att lysa och jag vågade absolut inte slå av bilen och trodde jag skulle sprängas om jag tankade med bilen på.. jag har ju sett på filmer ;-). Kollade att den obemannade startionen tog VISA och fick genom samtal ner pulsen så pass att jag i allafall vågade köra fram och prova tanka. Då tog det lugnet slut för inte ska ni ju tro att det gick så lätt att tanka. Klart att Visa kortet inte fungerade heller. Körde över på andra sidan till nästa obemannade och där tog dom inte ens visakort. Kunde ju inte göra så mycket annat än att fortsätta köra hemåt och kom tack och lov till en bemannad Shell mack där jag lyckes tanka. Damen i kassa pratade endast Finska så det var typ tecken språk som gällde. Hon ville ha mitt körkort som pant för att slå igång bränslepumpen. Av någon anledning låg det i bilen och inte i börsen och då gav tanten upp med allt teckenspråk och slog igång pumpen utan pant. Hon ville nog bara bli av med mig ;)
Det finns några bilder på Maras i deras fotoalbum här på hemsidan. Nu ska jag försöka sova en stund. Kom i säng halv 2 och Lukas såg till att vakna tidigt, lika bra det så kunde Maras få i sig lite medicin. Lite stock var det i katerern på morgonen, jag hoppas verkligen att det här ska fungera nu.
Kommentera gärna inlägget:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Lotta » BZ´s Johnny Cash: ”Råkade få med mej en hund?! Låter som en Kamilla-grej ;) Du är för härlig! ”
-
Kajsa » Det går bra nu..: ”......jag kan fixa yogi te till din postlåda. Har det med! Tack för senast!”
-
Maria Y » Låst!: ”Du har fått en bloggutmaning http://cowgirlup.bloggagratis.se/2012/04/20/777156..”
-
Cecilia » Det går bra nu..: ”What? Har ni vattkoppor ännu? Får vi komma förbi? :)”
-
Kamilla » Bam-Bam-Bus: ”Ja han verkligen tydlig med vad han vill:) Stor hund pratar med stora bokstäver ..”
Det värsta är väl att det känns som en typisk Kamilla resa ;-) Ja det har löst sig med huva men ska försöka få tag på en mörkare huva när han ska ut och promenera i dagsljus:) Gav honom dropp och salva i ögat från söndag till måndag, det tyckte han inte om men med lite klickerträning så fick gick det snabbt betydligt bättre i allafall:)
Ska ut o åka med båda mina på torsdag för klinikbesök, och jag bävar för väderprognoserna.
Håller nu tummarna stenhårt för att det går bra med mediciner och läkning. Fick du tag på nån luva?