Att vakna och slå upp ögonen till synen av den här galna mannen kan verkligen göra en rädd ;-) Dessutom är den galna mannen med mössa utrustad med en "skurmopp" som han går och viftar med. Rädd vad ordet.. 

Dagen efter vaknar jag av att Josefin frågar vart min mobil är? För hon hade minsann hittat Eric Saade som sjunger och dansa på Mathias mobil och det skulle även letas på min. Artig som hon är ställer hon frågan:

"-Jag hittade nämligen Eric Saade som sjunger OCH dansa på Mathias mobil igår, är du sugen på att att lyssna på han nu..?"

Hmm, ja vad ska man säga? Frågan är om jag nånsin varit sugen på att lyssna på Eric Saade. Så klart fick jag tvångslyssna på på eländet, en dag kan börja bättre ;-)

Idag har Josefin skrivit inbjudnings kort till hennes kalas, hon bjöd även två pojkar. När vi skjutsat runt och delat ut korten säger sen på vägen hem:

"-Jag skulle nog inte ha bjudit pojkarna..."

Jag: Varför inte?

"-Nä men pojkar kan ju bli så himla stökiga..."

Är hon inte klok, så säg!? ;-)

Förra gången jag var till veterinären med Bam-Bam hade dom svårt att få ut någe blod som dom rakade lite grann på båda benen. Tyvärr har han underhållit fläcken på det ena benet en hel del så jag tog fram en tratt igår. Jo tjena.. det måste vara Houdini i röd förklädnad. Trots att jag provade byta halsband och spänna så hårt jag kunde förlorade jag trattkampen rejält! Han klädde av sig tratt efter tratt:( Någon som har något tips? Minns att det var samma problem förra gången han hade tratt och jag tror inte att en mindre storlek fungerar men ska åka till veterinärstation i morgon och prova iaf. Han är verkligen helt otrolig på att lyckas med det mesta den hunden!

Det är alltså sjuka mängder snö som kommit, till och med i norrlands mått mätta! Fåren var helt insnöade, ridbanan gick inte att ta sig till pga en 1 meters hög plogkant och ut i skogen tog jag mig bara tack vare Clara! Hon trodde nog att jag hade flippat ur fulständigt när jag bad henne gå genom jätte plogkanten in till skogen. Snäll som hon är så provar hon ju alltid om man ber henne:) Kastade sig ut i tomma intet kändes det som.

Sen var hon ju pigg som vanligt. "-Oj hoppsan, jag snubblade och råkades visst börja galoppera i samma veva.." tänkte hon mer än en gång idag. Typiskt Clara <3 Försöker verkligen behärska sig men det går lixom inte alltid så bra ;)

Sen red jag Agnes för första gången se hon kom hit. Hon var glad att få komma ut i skogen en sväng. Kändes rätt ok men kommer att behöva en hel del tid för att bygga upp sig igen. Idag fick jag massera in lite liniment på hennes bakknän med hjälp av lite mutor. Hon är väldigt rädd om sina bakknän och jag tänkte att lite värmade liniment säkert skulle vara bra men vill inte "överfalla" henne och göra något som hon inte accepterar.

Helgen har gått i agilityns tecken, så kul med tävling! Lördagen var ingen succe och gick i disken tecken kan man väl säga. Jag kände mig ringrostig och det kändes att jag inte kunnat träna banor på ett tag. Fick inget flyt och var mest i vägen för Goa. Det roligaste under lördagen var när jag fick köra sheltien Caisa i klass 3. Husse hade problem med andningen och kom och frågade om jag ville köra henne. Det roliga var att klassen hade börjat och jag inte ens gått banan. Kom ner jätte förvirrad i ridhuset och minns att han skulle starta sist men blev lite osäker på om det var i Small eller Medium klassen:P Första gången jag kör en hund mindre än large, jätte kul att få prova på det också. Loppet började bra men tyvärr diskade vi oss sen, vågade inte gå så långt från vippen och hade då inte nog mycket försprång för att klara svängen efter. Men enormt kul ändå och jag är ju en impulsiv person så jag tycker ju det är lite små kul när det blir så här "hux flux" på kommet ;-) Passar mig rätt bra..

På söndagen kändes det mycket bättre och flytet kom tillbaka. I första loppet med Goa kom vi 2:a med uppflyttningspinne, det loppet var riktigt riktigt kul! Gick fort som bara den och jag kände att jag egentligen borde bromsa lite men valde att låta det fortsätta gå fort. Jösses så kul det är när det går undan, det känns som att man flyger fram.

I andra loppet kraschade tyvärr Goa i ett hinder men gjorde sig tack och lov inte illa sig.

Jag körde även Pumin "Jomei"  i klass 3, hade en rivning i första loppet, det loppet kändes hackigt och inte alls bra. Nollade andra loppet och hittade flytet även med honom. Tyvärr räckte inte tiden till någon SM pinne men måste väl erkänna att jag är nöjd, har ju trots allt inte kört Jomei något sen i höstas någon gång.

Vägen hem var allt annat än kul. Fruktansvärt med snörök och jobbigt att köra eftersom det snöade rätt mot framrutan. Bilen framför mig körde på en älg men jag vill inte gå in på några detaljer om den stackars älgen här. Jag led så fruktansvärt med den mycket skadade älgen som låg precis framför min bil i dikeskanten. Hoppas verkligen att dom som skulle avliva den var på plast kort efter att jag åkt där i från. Så enormt hjälplös man känner sig, kunde inte göra någonting för att hjälpa utan bara sen den stackars skadade älgen ligga där och plågas. Jag hoppas verkligen att chocken och smärtan bedövade en del. Huvva så illa till mods man blir.

Bam-Bam har fortsatt att gå ner litegrann i vikt och dom prover som är tagna hittills har inte visat något konstigt. Jag vill bara att man ska hitta felet och att det är något som går att behandla så sötaste Bam-Bam får bli frisk!! I morgon kommer fler prov svar...

Maras är verkligen överlycklig över att fått komma ut i hagen igen! Han är och vänstrar med Agnes så Clara är väl kanske inte lika glad ;-) När jag släppte ut Agnes på morgonen (hon sover inne på nätterna) så spetsade Maras öronen och travade raskt fram till henne, stackars Agnes däremot trodde att hon skulle bli mördad och tog skydd bakom vindskyddet. Maras sprang runt och mötte henne på andra sidan vindskyddet, Agnes vände, Maras sprang till andra sidan och mötte henne, Agnes vände.. osv. Maras såg ut att ha skit skoj, påminde om när man lekt tittut med Lukas när han var mindre. Agnes förstod sig nog inte på hans humor. På dagarna går dom nu sida vid sida och Agnes har förstått att han inte vill henne något, det vill sällan Maras.

Josefin red Quintus igår och när vi vänt och skulle galoppera var det en kurva och Q ökade av någon anledning tempot. Josefin sa sedan:

"-Jag kommer säkert att vinna någon hopptävling, för jag och Quintus kunde galoppera jätte fort i svängen och det är dom som brukar vinna hopptävlingarna.."

Det gäller att tänka på allt. Det var för övrigt hon som ville galoppera i kurvan för att träna sig på att galoppera och svänga samtidigt.

Lukas håller på att gå oss alla på nerverna. Igår morse envisades han med att lirka ut snoppen ur blöjan och kissa ungefär över allt. I sängen, på täcken och på golvet. Hade vi inte tagit honom på bar gärning så hade jag trott att det var en hund som kissat dom mängderna. Gissar att det var en aktion för att visa att vi går honom på nerverna också ;-) "Dumma" är nog hans stora inne ord just nu.

Sen är han skrämmande petig med sina kläder. När han ska äta till exempel får han psykbryt när vi ska kavla upp tröjärmarna för att slippe byta tröjan direkt efter att han ätit. Uppkavlade ärmar är INTE bra enligt Lukas, så nu får vi ta av honom tröjan varje gång han ska äta. I morse envisades han även med att ha ett halsband på sig, det fick han ha på sig eftersom vi skippade den striden. Barnet hade då bar överkropp med halsband och haklapp på sig, mycket snyggt...

Han går också ständigt och drar i byxbenen eftersom han inte gillar att dom åker upp heller, nu har jag köpt en del nya längre byxor åt honom så han ska ha lite mindre problem med det ;-)

Nu ska jag och Clara ge oss iväg på dressyr kurs för Eva Holmgren, ska bli enormt kul <3

Idag har Bam-Bam varit till veterinären. Han är inte frisk, jag ser det i ögonen på honom. Han har ju "alltid" dragits med öron inflammation, först var det bara det ena örat men i höst har även det andra krånglat. Det behandlas med cortizon och blir bra men kommer tillbaka när man slutar behandlar. Han är verkligen jätte ful i öronen, massor med svamp och har ont, geggar hur mycket som helst också. Sen har han fula halsmandlar och inflammation i nedre delen av luftstrupen. Förutom detta så äter han mängder med mat (färskfoder), den andra settern får 300 g per dag och är i tjockaste laget av det. Bam-Bam äter 800 gram (!!) och väger ca 5 kilo mindre än vad en setterhane normalt gör. Skiter max 2 gånger per dag och äter upp maten. Är väldigt blank och fin i pälsen och ser inte sjuk ut så men MAGER. Vart far maten? 

Vi har dragit på det här med att prova ett allergi foder (i fall det är orsaken till öroninfl.) eftersom han är dålig på att äta torrfoder och ser ut som han gör men nu köpte jag hem en säck och ska prova.

Skriver detta för att jag hoppas att någon som läser detta har något tips eller egna erfarenheter att dela med sig av.

Han går så klart på en kur med cortizon och örondroppar igen, det är tagit blodprov på honom och en allergi utredning står på tur.

Varför kan dom kära djuren inte bara få vara friska?

Mathias hittade mig och Morris i hallen när vi hade en djupare disskution ikväll.. Jag brukar bara ta dom här djupare samtalen med hundarna när jag vet att jag är själv, vilket jag trodde att jag var. Och blicken jag fick av Mathias då var väl inte en blick som fick mig att känna mig särskilt smart.. Men Morris kom och ville prata, såg lite bekymrad ut så vad skulle jag göra? Klart man ställer upp lyssnar, eller okey då, jag pratade ju också en del men det är ju alltid kul att prata när man har en duktig lyssnare;)

.. av en 5 åring! Jag och Josefin var till Luleå i fredags eftersom hon skulle och kolla sina krånglande öron. Josefin gjorde ett hörseltest som var allt annat än bra och hon hade vätska i båda öronen:( Hon ska tillbaka i april och är det likadant då så måste dom sätta in rör i hennes öron. Träffar ni henne i stallet så tänk på att hon hör dåligt och att det inte beror något annat om hon inte svarar er.

Sen for vi till Storheden för att handla på H&M, bredvid ligger Toys´r Us och dit ville förstås Josefin... men inte hennes mamma och det blev en vild diskusstion innan vi till sist tog oss in på H&M. När vi stod i kassan kom en annan kund och frågade efter en kundtoalett, det hade dom inte men expediten upplyste dom om att det fanns både på leksaksaffären och matvaruaffären bredvid. Jag betalade och plötsligt säger Josefin att hon behöver på toaletten. Vaa? tycker jag, du har ju nyss varit. När vi kom ut genom dörrarna på H&M vek Josefin snabbt av mot leksaksaffären och då slog det mig varför hon blev så kissnödig helt plötsligt. Jag sa att vi skulle gå på mataffären om hon behövde kissa men då var det inte lika nödigt längre.... För ni kan ju gissa vilken affär Josefin ville till för att gå på toa.

När inte det heller gick så tjurade hon ihop och skulle inte sätta sig i bilen. Då tjurade jag ihop. Inte är vi väl så lika?

Maras öga ser mycket bättre ut och har vi riktigt tur så får han ta bort ögon katetern i veckan och kan gå ut med dom andra hästarna:)

Såbbe tvingades ut med ett rosa täcke nu när det var så kallt. Jag hoppas att jag inte tog av honom all manlighet.. han såg inte allt för nöjd ut ;-) 

Ikväll var jag på ett zumba pass på TC. Snacka om en timme av total förvirring! I morgon är det fys som gäller, det roligaste jag provat hittills men som jag tyvärr inte kan gå på när lektionerna börjar så det gäller att passa på nu! Men tror ni bilen startade när jag skulle där i från då? Nej nej nej! Jag gillar verkligen våran bil.. eller gillade, känner att våran relation verkligen sats på prov. Och så klart hade jag en bil på båda sidor om min så det var svårt att få starthjälp om man säger så. Så det var bara att sitta och vänta tills rätt bilägare kom. Kul.. -30 grader kallt, jag var extra glad då.

Jag minns inte när jag frös så här jävligt om fötterna sist! Brukar kunna bli kall men inte ISkall. Sen är jag ju inte riktigt sund heller men det är en annan sak. Jag brukar inte dra mig för att fara ut och rida när det är kring -30 grader och det gjorde jag inte idag heller. Började med Såbbe barbacka (rider i princip alltid barbacka på russen för att slippa påminna mig själv om att min ända inte får plats i en 15" sadel.. och lever istället i tron om att jag fortfarande ryms i en ponnysadel..). Jag hade även med mig Juva som handhäst. Eller fel av mig.. jag började med att rida Juva och hade Såbbe som handhäst men det ville sig inte riktigt så jag fick börja skifta huvudlag/grimma på dessa söta små russ när jag kommit en bit. Sen ville inte Juva gå över en plogkant och det var allmänt vanligt kaos. Resten är censurerat men Juva följde INTE med på ridturen. 

Sen red jag Clara och tog faktiskt sadel och tänkte vara lite seriös men bara rida en kort sväng eftersom stigbyglarna kyler en del och jag inte är i form. Men som sagt, det blir sällan och aldrig som jag tänkt mig. Vek av in i skogen och insåg att skoterspåren håller för att rida på, vilket innebar att jag kunde fara en härlig tur i skogen utan att trampa igen skoterspåren var och varannat steg. Sagt och gjort. Och när jag ändå hade tagit mig en bra bit in i skogen så kunde jag ju lika gärna rida runt och komma ut längst bort i byn, det är ju alltid tråkigt att vända tycker jag. Clara var pigg som alltid, jag fattar inte vart hon får sin energi i från. Efter ett tag började fötterna göra sig väldigt påminda om att dom levde än så länge men inte så länge till... Händerna klarade sig bra tack vare ett par linervantar + lovvikka vantar + överdragshandske. Men FÖTTERNA:/

Jag överdriver inte när jag säger att den korta ridturen blev drygt 1,5 timme. Varför gör jag så här? Kollade termometern när jag kom hem, den visade -25 men är jag gick in på klart.se så var köldfaktorn -34 och det kan jag mycket väl tänka mig. -25 grader brukar jag sällan och aldrig frysa i. En sak till som jag konstaterat idag. Så fort man tar av sig pälsmössan så fryser man! Förstår inte hur folk klarar sig utan pälsmössa. Inte är man snygg inte men man slipper frysa. Och har ni inte köpt linervantar än så se till att göra det!

Så här lät det när jag och min dotter precis satt oss i bilen igår:

Jag: Jag vann!! Jag hann sätta på mig säkerhetsbältet först..

Josefin: Det gjorde du inte alls!

Jag: Jag vann ju visst, jag hann ju sätta på mig säkerhetsbältet först!

Josefin: Nähää, men jag var då ändå inte med i den tävlingen!

Jag: Jaha, men jag vann i allafall..

Josefin: Men jag var ändå inte med..

Haha, skrämmande eller hur? Fast ett gott skratt fick jag mig när jag insåg hur det lät. Inte för att någon av oss är särskilt brydd om att vinna eller så och jag undrar var Josefin fått det i från ;-)

Gången efter  när Josefin satt sig i bilen och jag höll på att sätta in matkassar i baksätet, öppnar hon dörren medans hon håller i säkerhetsbältet och säger mycket glatt:

"-Ska vi tävla om vem som satt på sig säkerhetsbältet först..??"

Det måste väl ändå kallas fusk?? Hon satt ju redan på sin plats och jag till och med på fel sida om bilen..

Veterinären var hit och tittade på Maras öga igår och klippte bort det lösa som satt fast. Det gick bra och Maras fick även nya mediciner som han ska ha bara två gånger per dag!! Jag känner mig nästan sysslolös ;-) Det gick bra och har jag tur så behöver jag nu inte åka till Uleåborg på hästkliniken men honom igen. Så kul var inte den resan..